P-pillret 50 år

P-pillret fyller 50

Text & bild: Emilia Johansson

P-piller

I år firar p-pillret 50 år i Sverige. Barbro Westerholm var med och drev igenom godkännandet.
− Man måste förstå att det här skedde strax efter neurosedynskandalen, säger Barbro Westerholm som arbetade på medicinalstyrelsen då.
Neurosedyn var ett sömnmedel som visade sig orsaka fosterskador hos gravida kvinnor. De flesta argument mot att godkänna försäljningen av p-pillret handlade om att man inte visste vika konsekvenser det skulle ge på längre sikt. Med en katastrof i tydligt minne var medicinalstyrelsen avvaktande.
Men Barbro Westerholm tyckte att man borde godkänna p-pillret. Det fanns en rädsla bland kvinnor att bli gravida vid fel tid. Det ledde till illegala aborter, som i vissa fall slutade illa. När hon utbildade sig till läkare kom hon själv i kontakt med kvinnor som genomgått illegala aborter. På obduktionsbordet.
− Det här var ju en tid som man pekade finger åt kvinnor med utomäktenskapliga barn. Ett av de värsta fallen jag såg var en kvinna som hoppade från nionde våningen när hon insåg att hon var gravid.

Våren 1964 kom beslutet från medicinalstyrelsen att godkänna försäljningen av p-piller.
− Det som blev tyngden på vågen var att jag fick veta från polisen att p-piller såldes svart i Kungsträdgården, berättar Barbro Westerholm.
Efter det tyckte man att det var ett bättre alternativ att låta kvinnorna köpa pillret på laglig väg. Men samtidigt gick man ut med vilka risker man visste fanns med användandet. Det var bland annat en för höjd risk för blodpropp och gulsot.
Året efter infördes ett system för rapporterande av biverkningar som uppstått av läkemedel. Barbro Westerholm blev ansvarig för den verksamheten, och hon berättar att under det första året handlade en tredjedel av rapporterna om just p-pillret.

Noretisteron – en av de först framtagna aktiva molekylerna i P-piller

Noretisteron- en av de först framtagna aktiva molekylerna i P-piller

 

De första p-pillren hade fler och kraftigare biverkningar. Det beror på att de innehöll högre hormondoser. När nya produkter utvecklats har man minskat på östrogenet. Det har gjort att risken för gulsot idag är nästintill obefintlig medan risken för blodpropp kvarstår.
P-pillret gav kvinnor större frihet, men Barbro Westerholm har också sett en annan effekt. Det föds färre oönskade barn.
− I Sverige på den här tiden hade man särskilda enheter för barn som lämnades bort. Det ser vi inte idag, säger hon.

 

 

Comments are closed