Den ofrivillige befruktaren

Den ofrivillige befruktaren

Text & Bild: Emilia Johansson

P-pillret för kvinnor har funnits i över 50 år. Nästan lika länge har forskare försökt hitta en liknande lösning för män. Men trots det har kvinnorna behållit makten över fortplantningen.


 

Pelle FilipssonPelle Filipsson har egentligen aldrig varit intresserad av att skaffa barn. Det har han vetat sedan han var i tonåren.
− Jag gillar att driva saker och att ge mig in i olika projekt, och det krockar ju en del med hela den här barnidén, säger han.

Vi befinner oss på kulturkvarteret Hallarna i Norrköping, där han jobbar som verksamhetsansvarig. Här får han göra just det han gillar. Men han önskar att han kunnat göra mer av det.

För fjorton år sedan började han träffa en kvinna som han tyckte var trevlig och rolig.
− Och efter en ganska kort tid så blev det ju så att vi hamnade i säng, säger han.
En enda gång hände det att de struntade i kondomen. Han trodde att hon var skyddad.


 


För kvinnor finns många olika preventivmedel. I över 40 år har forskare försökt hittaliknande alternativ för killar. ”Snart är det männens tur att ta p-piller” kundeman läsa i pressen för 20 år sedan. Detkunde man också göra förra månaden. Det har varit en återkommande nyhet under en lång tid. Men de manliga p-pillren har uteblivit.

Att påverka mannens förmåga till fortplantning är svårare än att påverka kvinnans. Kvinnor har ägglossning en gång i månaden och då frigörs ett ägg. Det är lättare att stoppa ett ägg än att stoppa det stora antal spermier som bildas i mannens testiklar hela tiden.

Forskare har testat olika sätt att hindra spermiebildningen.

 


 

Pelle Filipsson sitter i en fåtölj med benet korsat. Han berättar lugnt om hur kvinnan kom hem till honom en kväll i december. När hon visade det lilla paketet hon hade med sig blev han orolig. Ett graviditetstest. Det tar inte många minuter att göra ett sådant test och han väntade. När hon kom ut från toaletten med stickan som visade ett plus sjönk han ihop i soffan och började gråta.

− Det brukar ju talas om att vi män har all makt, men i den här frågan har kvinnor och mödrar väldigt mycket ensam beslutsrätt, säger han.

Han ville inte ha barn. Hon kunde inte tänka sig att göra abort. Hon ville att de skulle förlova sig.
− Det ska vi verkligen inte göra, svarade han.

Hans ovilja var inte den bästa förutsättningen för ett lyckat föräldraskap. Om det handlar boken Den vackraste gåvan där han skriver om sina erfarenheter.

Några exempel som tas upp i boken handlar just om att kvinnan har en stor makt. Mamman kan välja om pappan ska känna till barnet eller ha umgänge. En kvinna blir automatiskt vårdnadshavare till sitt barn, medan en ensamstående pappa måste godkännas av mamman.

Men Pelle Filipsson tycker också att det måste få vara ojämställt, särskilt i abortfrågan.
− Det måste ju vara kvinnans eget beslut, säger han.
Han tror heller inte att det är någon lätt situation för mammorna. De känner sig nog inte så mäktiga. Men när det gäller preventivmedel skulle makten kunna jämnas ut.
− Redan i skolan trycker man på att tjejer ska lära sig mycket om sina kroppar, fortplantning och vilka preventivmedel som finns. Och ungdomsmottagningarna är mer inriktade mot tjejer, säger Pelle Filipsson.

 


 

På Ungdomsmottagningen Väst i Göteborg är väntrummet på första våningen nästan fullsatt. Både tjejer och killar väntar med varsin nummerlapp i handen. Då och då ropas ett nummer upp. Men om man ska vara med på gruppinformationen om preventivmedel finns ett mindre väntrum en trappa upp. Där är det bara tjejer som sitter och väntar.

Lena Sonesson bläddrar i sitt block där hon för statistik över hur många som deltagit vid träffarna. Informationen riktar sig till unga tjejer. Ibland har någon en förälder eller pojkvän med sig, men det är ovanligt.

 


 

Redan på 70-talet visste forskare att testosteron kunde hindra spermiebildningen. De första testerna på människor genomfördes av Världshälsoorganisationen (WHO). Testosteronet hade hög effekt, men det kunde ta flera månader innan det började verka.

Man såg inte några stora biverkningar. Men man har inte testat om det finns några risker med användningen på längre sikt.

Man har också testat att använda syntetiska gulkroppshormon, samma hormoner som finns i kvinnors p-piller. I början finansierades de studierna också av WHO. Claes Gottlieb var med och testade det på män i Sverige. Han höll på med sin forskning i femton år.

 


 

Företagen Organon och Schering tog över forskningen och började utveckla ett implantat med gulkroppshormon, som de p-stavar som kvinnor använder. Men man har inte kommit på något bra sätt att gör testosterinimplantat som håller tillräckligt länge, så männen var ändå tvungna att ta sprutor.

Precis som med bara testosteron så krävdes en lång behandling innan det började fungera. Det beror på att det tar över två månader för en spermie att utvecklas.

− Det behövs förberedelse, så det är inget man kan ta på fredag och gå ut på lördag, säger Claes Gottlieb.

Men när det väl börjat verka fungerade det och enligt Gottlieb fanns inga problem med biverkningar, förutom att man kunde få finnar av testosteronet.
− Vi väntade bara på att det skulle utvecklas, säger Gottlieb.
Men det kom aldrig ut någon manlig p-stav på marknaden. Läkemedelsföretagen lade ner projektet 2008.

 


 

 

Idag finns det ett alternativ, förutom kondomen, för män som inte vill bli pappa. Sterilisering.

Man skär av sädesledarna för att spermierna inte ska ta sig ut. Produktionen av testosteron fortsätter så man får inga potensproblem. Om man ångrar sig kan det gå att sy ihop sädesledaren igen, men risken är ungefär 50 procent att man aldrig kan bli pappa om man genomgått en sterilisering. Man måste vara 25 år för att få sterilisera sig, men ungefär 3600 män väljer att göra det varje år i Sverige.

Kondomen är inte  lika säker som de hormonella preventivmedel som finns för tjejer. Om hundra par använder enbart kondom som preventivmetod i ett år ska statistiskt sett tolv bli med barn.

 


 

För kvinnor finns fler alternativ. Barnmorskan Lena Sonesson på ungdomsmottagningen förbereder för kvällens information med att sprida ut olika preventivmedel över bordet. Hon tänder några levande ljus. Fyra tjejer kommer in och sätter sig i den blå hörnsoffan.

Under den kommande timmen ska de få lära sig mer om p-piller, minipiller, dagenefterpiller, p-plåster, p-stavar, p-ringar, spiraler och pessarer. Det finns flera biverkningar av preventivmedel med hormoner som kvinnor använder. Man kan bli på dåligt humör, få finnar, gå upp i vikt, tappa sexlusten, må illa eller få huvudvärk.
− Om en tjej kommer in till oss och vill ha p-stav så brukar vi rekommendera att man testar de här pillren ett tag först, för om man blir grinig av de här pillren så blir man det av p-staven också, berättar Lena Sonesson för tjejerna.

 


 

När de första p-pillren började säljas var kraven inte lika höga som de är idag. Dagens regler kan också tolkas så att vissa biverkningar tillåts för kvinnliga preventivmedel eftersom att en oönskad graviditet kan leda till allvarliga konsekvenser för kvinnan. I mannens fall är konsekvenserna att han får ett barn, men inte att han blir gravid.

Reglerna för vilka biverkningar som ett läkemedel får ha varierar beroende av vilken form medicinen har och hur allvarlig sjukdom som ska botas. Eftersom att fertilitet inte är någon sjukdom är kraven höga på att det inte ska finnas några biverkningar.

 


 

Ingalill Hyltander är affärsområdeschef på läkemedelsföretaget Bayer i Skandinavien, tidigare Schering. Hon berättar att anledningen till att man lade ner sina försök var att många av försökspersonerna hoppade av studien. Det fanns biverkningar som potensbesvär och det tog för lång tid att avbryta behandlingen.

Men Claes Gottlieb har svårt att förstå hur de fått de resultaten när han jämför med de tester som han varit delaktig i.
− I vår grupp var det i stort sett inget avhopp alls. De flesta tog det väldigt väl och ville egentligen fortsätta, säger han.

På Bayer är man däremot säkra på sitt beslut.
− Man ger verkligen inte upp ett forskningsprojekt innan det är nödvändigt, säger Ingalill Hyltander.

 


 


 

På ungdomsmottagningen är kvällens info slut. Tjejerna i soffan väntar på att få boka en tid för personlig rådgivning. Två av tjejerna pratar lågt med varandra.
− Vi kunde fråga det där om p-piller för killar, säger en av dem.

De har hört att det kan finnas p-piller för män, men vet inte riktigt hur det är. Finns de? Är de på väg?

Det amerikanska forskningscentret Population Council håller på att ta fram en metod där man använder en p-stav och en kräm med testosteron. Tanken var att man skulle börjat testa preparatet på försökspersoner under 2013, bland annat i Sverige. Men studien har blivit försenad. Kristina Gemzell-Danielsson som forskar vid Karolinska institutet skulle vara delaktig i arbetet med studien
− Allt går långsamt eftersom det finns så litet ekonomiskt stöd till studierna, säger hon.
De hoppas kunna komma igång med testerna under det här året.

Claes Gottlieb vågar inte gissa på när ett nytt manligt preventivmedel kan komma.
− Jag var ju så övertygad om att det skulle fungera då. Men på sikt kommer det säkert fungera, säger han.
För tillfället får vi nöja oss med de alternativ som redan finns.

 


 

Pelle Filipsson flyttade ihop med kvinnan i väntan på barnet. Försökte göra det rätta. Kämpade på i några år.
− Det gick ju inget vidare, konstaterar han.

Han tror att bättre preventivmedel kan vara en lösning till problemet med ofrivilliga pappor. Men det är inte det enda man kan göra.
− Det finns mycket hjälp för kvinnor som har anknytningsproblem, och metoder för att upptäcka dem tidigt. Men det finns ingenting av detta riktat till män, säger han.

Idag har han en bra relation till sin son, men han har övervägt att sterilisera sig för att inte få fler barn. Han har tidigare varit i kontakt med kvinnokliniken, som sköter steriliseringar. Men då fick han rådet att vänta tills han passerat 40. Man ville inte riskera att han skulle ångra sig.
− Men nu har jag nått den åldern, så det kan ju vara aktuellt igen, säger han.

Comments are closed